Vårtecken för mig.

Har flytta till ett nytt hem blivit ett vårtecken för mig nu? Just nu i detta nu känns det nästan som det. Tror det är tredje eller fjärde våren sen 2017 jag flyttar under våren men det är bara den senaste och den här flytten som har lett till ett riktigt hem för mig. Vårtecken vad är det annars?
Soliga dagar där jag njuter av att vara ute och går. Gruset som känns under mina skor, nervös känsla över att jag kanske rullar ner för en backe på grund av gruset, traumatiserad av det från gymnasiet då jag faktiskt gjorde det. Blommar som kämpar sig fram under de vissna löven som blev kvar efter hösten på marken. Det klassiska som fågelkvitter bland träden, fåglar som badar sig lätt i pölar och som prasslar bland buskarna.

Jag kan känna mig nästan nykär igen under våren. Ett viss pirr i kroppen när jag ska ta mig ut genom dörren och möta dagen. Gör det lättare att vilja vara ute, känns inte lika svårt att möta nya utmaningar för dagen. Min inspiration blommar upp och jag vill fånga vårsolen. Kan njuta ännu mer när jag har mina solglasögon som skyddar mig från det starkaste ljuset. Innan har de molniga dagar varit perfekt för mig och min ljuskänslighet. Nu uppskattar jag de soliga vårdagarna på ett nytt sätt.

Både det jag ser fysiskt och känner är olika vårtecken. Så kan det vara. Kanske hittar fler vårtecken nu som mamma. Min andra vår som jag får dela med Sandrea utanför magen. Kanske har hon vårrus i sina små ben, eller är det när skrapsåren på knän börjar dyka upp. Tack och lova har vi klarat oss från det hittills. Dock är det troligen bara en tidsfråga.
Vår första vår tillsammans befann hon sig faktiskt i magen så det kanske inte räknas? Det var en våren vi sist förberedde för flytt. Nu får det räcka kan jag hoppas.

Gillar