Trivs det gör jag.

Veckan är i full gång. Tacksam för att Sandrea är frisk eller ja relativt frisk. Tillräckligt frisk för att kunna gå till förskolan så jag få gå iväg till arbetet. Trivs så otroligt bra där. Det en sån gemenskap, som en kollega sa "det är som en familj" och det är väl så jag vill känna där jag arbetar. Fast det är nog ingen självklarhet att få kunna känna så på sin arbetsplats antar jag?
Det ger mig väldigt mycket att åka iväg till jobbet eller arbetsträningen som det egentligen är. Jag känner mig "normal" vilket kanske är en en konstig sak är att säga. En del av samhället. Vägen mot att bli självständig blir tydligare. Får komma iväg från hemmet och göra annat. Sen har jag såklart väldigt kul på där också. Många skratt har jag fått. Har en kollega som jag fungerar extra bra med och vi får skratta mycket ihop. Blir som barn nästan. Trivs det gör jag. Så tacksam över att hittat en sån bra matchning.

Gillar