Känns som jag har glömt nåt.

Imorgon är det dags igen. Då far vi iväg till vårt kära Albanien. Vårt andra hem. Vår familj. Vår Gubbe.

Coolaste bruden i förorten har vi här!

Längtan, nervositeten och stressen är på sin topp nu. Tänker efter hela tiden och funderar på om det är något jag har glömt. Kan inte komma på det. Men gillar inte den känslan och det tär på mig och skapar stress. Kanske inte hela världen så länge det viktigaste är med. Kamera och Sandreas medicin. Resten går att lösa. Materiella saker spelar ingen roll så länge vi är tillsammans igen.
Dock har Sandrea dragit på sig en mystisk feber. Misstänker antingen tänder eller snorandet. Finns inga andra symtom. Hoppas på att det är borta till imorgon för bådas skull. Tack och lov har hon inte tappat aptiten, åt ordentligt till middag idag. Tacksam för det. Har knappt märkt att hon har feber med tanke på hur mycket energi hon hade på sin lilla promenad från affären. Slog sitt egna rekord i hur lång hon kan gå. Stolt mamma. Dansa gjorde hon också på vägen och fick beröm för sin dans av en kvinna som passerade förbi.

Vi är bara borta tio dagar den här gången för sen börjar jag arbetsträna. Helt sjuk. Kommer njuta som bara den när vi är det. Ska försöka titta in här men om inte annat tänkte jag försöka hänga på instagram en del.

Gillar