Dagen är fruktat och längtad efter.

Vecka 11 har lidit mot sitt slut. Var lättare än förväntat att komma tillbaka till livet hemma i Sverige. Inte roligt men lättare. Var så fokuserad på att inte deppa ihop och att satsa på det kreativa att jag bara lyckades. Det var såklart skönt för alla iblandade.
Känner mig rätt laddad och taggad inför nästa vecka. Veckan jag börjar arbetsträna. Stort steg för mig. Ni anar inte hur stort det är för mig. Dagen är fruktat och längtad efter. Ett steg närmare ett liv som jag kontrollerar över. Ett liv där jag försörjer mig själv och inte beroende av någon myndighet. Ett förhoppningsvis friare liv. Men är nervös. Försöker att inte gå på högvarv där uppe i hjärnan men känns som det är svårt att låta bli. Försöker hålla huvudet sysselsatt. Inte tänka för mycket på det eller överanalysera saker och ting. Det får gå som det går helt enkelt.

Lär uppdatera både här och på instagram om hur det har gått imorgon.

Gillar