Hitta vardagsrutiner

Dagarna rullar på. Dag för dag. Dagarna har kommit ur fas. Dels för att Sandrea är hemma och för att Gubben är här. Tar ett tag att hitta rutinerna på nytt. Gemensamma rutiner. Nu blir det ett vardagsliv. Inte semester som i Albanien. Gubben jobbar, snart ska jag börja arbetsträna och på måndag får Sandrea gå på förskolan igen. Det är något för nytt för oss båda. Första veckan har gått väldigt bra. Sandrea har sprungit mellan mig och pappa. Jag har försökt underhålla henne då hon har väldigt uttråkad att vara hemma mycket. Därför ska det bli så skönt att skicka henne till förskolan på måndag. Älskar henne men ibland är det ansträngande.
Fast jag njuter även om det är lite ur fas. Tacksam för att ha min gubbe här. Hjälpas åt att ta hand om vår dotter. Tar verkligen inte det för givet vår tid tillsammans.

Nästa vecka hoppas jag på att få tid till att bli mer aktiv här!

Gillar

Ett morgonögonblick

Nyvakna. Morgonkaffet i handen hos oss båda. Byxor ligger kvar på stolen. Rummet har blivit kök, vardagsrum och sovrum. Allt i ett. Sandrea busar runt. Gubben kollar nyheter jag och njuter av ögonblicket och fångar det på bild. Nya vardagen. Nya rutiner. Familjerutiner. Kan vänja mig vid detta. Känns inte fel. Känns rätt.

Jag var nervös inför att gubben skulle komma hit. Bryta våra vanor och rutiner. Att det jag ville göra skulle försvinna. Men här sitter jag just nu och det känns bra. Pysslar med mitt. Han sitter och jobbar och vår lilla människa springer runt. Mysigt. Kan ha det såhär. Blir inte bättre än såhär.

Gillar

Pappan till min dotter är äntligen här

Vi är äntligen på fötterna igen. Skulle kalla mig oss 90% friska. Kanske till och med sträcka det till 95%. Inte nog med det. Min man, min gubbe, pappan till min dotter är äntligen här. Kom till oss i natten till igår (Tisdag). Det var en sån fin återförening.

Jag satt uppe och väntade på honom i soffan som jag bäddat ut. Tittade på mina vanliga serier som just då i väntan kändes väldigt tråkiga. Sandrea hade somnat tillslut, hon hade varit lite busig under kvällen. Till sist anlände han vid min ytterdörr. Sprang upp och mötte honom i dörren klockan ett på natten. Gav ett varmt och kärleksfullt välkomnande. Första tanken var att det kändes konstigt att han var här. Att ha en man i lägenheten. Så van vid att det bara är jag och Sandrea.
Vid två vakna vår dotter till och blev hur glad som helst över att se sin pappa igen. Hon blev så glad och pigg att hon ville busa runt och ha sig till fyra på morgonen. Min kämpe till gubbe skulle dessutom upp klockan åtta och jobba. Han jobbar hemifrån som tur är. Så vi kan mysa och umgås även fast han jobbar.
Varit ett heltidsjobb för Sandrea nu att springa in och hålla koll på sin pappa i sovrummet. Kommer dit och ropar "pappa, pappa". Otroligt gulligt att se. Lite häftigt att hon fatta att det är pappa trots att dom inte haft haft så mycket tid tillsammans. Men har sagt att det är pappa vid varje videosamtal och när vi har fått vara tillsammans i Albanien.

Nu ska vi njuta av familjelivet!

Gillar