Min traumabehandling

Jag har gått hos Alla Kvinnors Hus sen i höstas. Har haft 7 träffar totalt hittills. Senaste gångerna har vi börjat komma in på djupet på det som jag har varit med om. Speciellt den jobbigaste händelsen, det som ledde till att jag fick lämna min hemstad. Men under den senaste veckan har andra känslor och tankar gjort sig påminda och som jag känner att jag måste ta upp på nästa möte.
Jag har varit ifrån mitt ex i drygt två år och kan på något sätt fortfarande känna att en del av mig fortfarande ägs av honom. Hans lögner om att jag inte är bra utan honom och att mitt liv inte är bra utan honom, kan i stunder tro på det.

På mina träffar har vi pratat om känslorna runt det som har hänt mig, hur det påverkar mitt liv idag och vad jag har för bild av relationer.
Min bild av en relation har blivit helt skev, speciellt i relation med killar. Förväntar mig att en kille ska förbjuda mig att ha på mig vissa kläder, att jag inte får träffa vem jag vill och att jag ska förändra mitt utseende för deras skull. På något sätt har jag dragits till den typen av killar men har också lyckats lära mig att se signaler så att jag stoppar en osund relation innan historia upprepar sig igen. Efter tillräckligt många nitar så lära man sig. Vi har kommit fram till på mina möten att anledningen till att jag dras till den typen av killar är troligen på grund av att det är något jag är van vid, något jag är "trygg" med som jag vet hur det fungerar.
Jag har även blivit rädd för relationer även om jag söker efter en partner i perioder. Börjat tycka att det är enormt obehagligt att ta hem någon till mig. Tanken att en dag leva ihop med någon igen skrämmer mig så otroligt mycket. Troligen på grund av att min första sambo förstörde mig. Kommer inte bli sambo med någon på många år men ibland leker en med tanken och då kommer en känsla av obehag inom mig.
Jag får en hel del flashbacks och fylls av rädsla och förtvivlan. Vill krypa ur mitt egna skinn. Just mina flashbacks är något vi nyligen har börjat prata om och sätta ord på vad jag har för känslor runt just det.

Målet för att min behandling hos dem är att jag ska kunna känna att jag har en framtid, skapa mål för min framtid, göra planer och inte plågas av mitt förflutna. Jag är nästan där. Kan drömma om lägenheten jag ska flytta in i om drygt ett år, kan i stunder fundera på vad jag vill utbilda mig till. Tyvärr plågas jag fortfarande av det förflutna, tror tyvärr att det alltid kommer att vara med mig och i stunder kommer det kännas värre och andra stunder kommer det att kännas bättre. Det viktigaste är att jag lär mig att hantera när det känns värre och dit behöver jag komma. Måste lära mig att surfa på dom känslorna och tankarna och inte drunkna i dem.

Gillar

Kommentarer