Mellan stolarna

När en har autism/asperger eller generellt en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning händer det allt för ofta att en hamnar mellan stolarna. Olika avdelningar i vården som var och en ansvarar för olika saker även om det rör sig i grund och botten om ens diagnos.

I måndags var jag på habiliteringen för första gången sen jag flytta från Järna. Psykiatrin hade skrivit en remiss dit. Var mest ett informativt samtal om vad dom kan hjälpa mig och inte kan. Vad jag ville ha för hjälp av dem. Tror dom kan hjälpa mig med en del. De erbjöd olika kurser och gruppsamtal inom olika ämnen som kan vara jobbigt för en autistisk person. Ska försöka gå på någon av dessa grupper. Även kurs ihop med Gubben så han ha lättare att förstå.
Jag vill ha stöd i vardagen på stort och lite. Någon att kunna reflektera med om hur olika situationer kan hanteras ur ett autistiskt perspektiv. Vill också ha möjligheten att kunna prata av mig om mina känslor för att kunna fånga upp dem i tid. Problemet blir här att habiliteringen "kan inte" hjälpa om det börjar luta åt psykiskt ohälsa. Samtalen får bara röra sig inom ramen autism. Vilket för mig personligen går hand i hand eftersom mycket av min psykiska ohälsa beror på min autism. Den fångades inte i tid och där av skapat min psykiska ohälsa. Psykiatrin skickade dessutom en remiss till dem för att jag skulle kunna få stöd av dem. Som sagt mellan stolarna. Om en behöver ytterligare hjälp är det kommunen som en måste vända sig till och där finns det också olika avdelningar.......

Dom satte mig i kö för att kunna träffa en kurator hos dem för att bolla de autistiska problemen i vardagen. Troligen får jag en tid efter årsskiftet. Ska ringa psykiatrin som jag är skriven på nu och be dem skicka en remiss till ett ställe som är närmare som är uppbyggt på ett liknande sätt. Finns en avdelning där för autism. Ska även skriva och tacka ja till lite olika kurser och grupper. Får se hur det går nu med att hitta mig själv i diagnosen.

Gillar