Lugna mig efter bomblarmet

Det var lite kaotiskt igår och natten till igår minst sagt. När chocken och adrenalinet hade lagt sig började känslorna komma i kapp mig. Tittade på Sandrea och började gråta flera gånger. Höll henne tätt intill mig. Var rastlös stor del av dagen. På kvällen ville jag inte gå och lägga mig ifall det skulle hända igen och vara på riktigt. Ville stanna uppe och hålla vakt i princip. Mina instinkter är inställda på att beskydda. Men tillslut kröp jag ner i sängen tillsammans med henne.

Idag känner jag mig lugnare. Blev lite orolig dock när jag såg en polisbil åka förbi utanför på min gata men den var bara där och vände. Nu försöker jag gå vidare och inse att oddsen att detta skulle inträffa igen är inte så stora. Skönt att det var falskt hot och troligen någon som glömt sin verktygslåda där.