En kvällsuppdatering

Sitter här med Sandrea i min famn. Jag lyssnar på grannarna. Deras jordbävning. Lägenheten skakar när de stampar runt som elefanter. Undrar ifall dom som bor under oss upplever samma sak från oss eller ifall dom över oss har överdrivet mycket väsen för sig? Vet att det är barn där men kan inte låta bli att störa mig på ljuden och vibrationerna som är och ofta sent på kvällen. Det märks också tydligare nu när allt annat är tyst.

En dimma har legat över mig idag som jag nämnde på förmiddagen. En trötthet i huvudet. Försökte göra allt för att pigga upp mig. Gick inge vidare. Till sista gav jag upp. Bäddade ner mig i sängen i hopp om att sova. Då när jag låg där var det som att någon knäppte med fingrarna och dimman försvann. Fick en idé om självporträtt och tog genast fram kamerautrustningen. Knäppte mina bilder. Redigerade dem.
Mamma ringde och de sista minuterna kvar hemma spendera jag på att snabbstäda. Efter en stund kom min dimma tillbaka. Kändes tungt igen men bestämde mig för att få det sista gjort innan det var dags att hämta Sandrea.

När hon var hemma igen kändes det lättare. Det klarna i huvudet på mig. Hade saknat min glada tjej under dagen. Min ena halva. Fixade ihop middag åt oss. Kyckling med klyftpotatis. Under tid den var i ugnen satt jag både i soffan och på golvet med henne. Försökte ta på vara stunden när hon faktiskt vill ha en nära. Vet att dagen kommer när hon tycker morsan är pinsam som vill ha pussar och kramar hela tiden. Eller kanske hon blir som mig? Vill fortfarande krama min mamma en massa!

Gillar

Kommentarer