Det är dags

Vilken natt. Gubben och jag har bestämt nu att det är dags att Sandrea slutar amma både som tröst och för att somna. Dags att börja sova själv. Så i natt blev det att Gubben fick henne att somna. Mycket protest innan hon acceptera det. Sedan fick henne att somna tillslut. Han sov sedan i sängen i sovrummet och jag i bäddsoffan. Jag var portat från sovrummet. Han såg till att hon somna om när hon vakna. Blev så illa en gång att han somna sittandes på pallen bredvid hennes säng. Till sist fick hon sova i sängen med honom.
Jag vakna till varje gång jag hörde henne gråta inne i sovrummet och fick kontrollera mig själv för att inte springa in och trösta henne. Om jag hade gjort det hade jag förstört allt. Bestämt att jag kommer inte in, han kommer ut med henne om det skulle vara så att det inte går men inget bröst får det bli. Kommer bli prövande dagar för oss alla, trötta också. Det tär på mig känslomässigt, speciellt när hon säger med världens ynkligaste lilla röst "tutte" eller "mamma".

Har satt på diffuser med Frankincense och Apelsin för att boosta vår energi idag. Frankincense är lugnande och främjar lycka och Apelsin ger energi. Balans av båda som behövs idag minst sagt. Jag känner skillnad när jag använder mina oljor. Gubben tycker mest att det doftar gott och har ej kommenterat på om han känner skillnad. Ska dock springa ner och köpa lite energidricka till Gubben snart ifall det inte räcker för honom. Han är trött och stel i kroppen efter natten. Jag är mest seg på grund av känslorna runt att sluta amma och höra henne ledsen och arg.

Gillar