Sista dagen

God morgon från mitt flyttkaos!
Lördag i all sin ära men jag är helt slutkörd. Vill bara överleva morgondagen och sen ta en dag i nya hemmet och slappa. Detta blir nog den sista uppdateringen innan jag flyttar också för imorgon går flyttlasset. Stundvis känns det som att jag har läget under kontroll och andra stunder kommer paniken över mig. Jag är 90% packad så sista rycket sker idag. Vill bara få ut allt till bilen så att jag kan känna att jag har tömt lägenheten.
Helt sjukt, det är sista natten här i Järna och imorgon kommer jag sova i Mariefred. Nästan 1 år och 3 månader har jag bott här. Lärt känna nya människor, upplevt nya händelser, varit kär, gjort en stor resa inombord och känt sorg. Jag är inställd på att göra mitt år i Mariefred till något positivt och min plan är att må bra.
Igår var mina handläggare här från SOC och LSS. Min nya handläggare på LSS verkar vara en bra handläggare. Rak på sak och inget svammel. Vi har kommit fram till att jag ska ha kontaktperson och boendestöd, under tiden får vi testa oss fram om hur ofta. Har bestämt en träff med en kontaktperson på onsdag, fick prata med honom i telefon och han verkar vara en okej person. Dock får jag ingen lugn start i det nya hemmet, ska till psykiatrin redan på tisdagen och är smått stressad över det. Längtar till torsdagen då jag bara kan vara själv, slappna av och göra mig hemmastadd.

Vi hörs när jag är i Mariefred!

Gillar

Kommentarer

Fortsätta kämpa och se ut som en människa

Känner mig känslomässigt omtumlad, vilket kanske inte är så konstigt. Kämpat mig igenom 48 timmarn. Ett steg i taget, gör så mycket jag bara kan när jag hittar kraften. Försöker på något sätt inte låta hela min värld rasa samman. Vet att Luna skulle vilja att jag kämpa på, ge Apollo alla kärlek jag bara kan. Dock känns det som hon fortfarande är här med oss men hennes skrikande tjat om mat saknas.
Det är så märkligt att hon inte är här längre, hon har varit en del av mitt liv i nästan 9 år. I oktober skulle vi ha haft 9 år tillsammans. Det är overkligt, tror att en del av mig inte har förstått vad som har hänt än. Väntar på smällen när verkligheten kommer ikapp mig.
Idag är det en träff med kuratorn som står på schemat. Vet inte om det bästa beslutet var att sminka mig men då det alltid finns en risk för tårar men känner att jag vill se fräsch ut. Mår bra av att göra mig i ordning för dagen, känner mig mer som människa då och inte någon halv zombie. Under detta lager med smink hittas ett trött ansikte som har fått acne på grund av att mensen är på g. Underbart att vara kvinna.
Det är bara att tuta och köra! När flytten är över då ska jag tillåta mig själv att slappna och låta alla känslor komma ikapp. Känslorna kommer troligen oavsett om jag vill det eller inte så fort jag slappnar av.

Gillar

Kommentarer